Har du koll på Semesterlagen?
Vad behöver du som arbetsgivare ha koll på när det gäller semesterlagen? I Sverige har vi lagstadgad semester, vilket innebär att alla anställda har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna (1 juni-31 augusti). Hur många semesterdagar en anställd har per år skiljer sig åt beroende på om medarbetaren omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen eller inte, samt vad som förhandlats fram vid anställningstillfället. Minimum är att den anställde har rätt till 25 semesterdagar per år.
Semesterlagen i Sverige infördes 1938, och från början var det två veckors betald semester som var lagstadgat, men detta har med åren utökats till dessa 25 dagar.
Semestern går inte att förhandla bort. Däremot går det att förhandla fram fler dagar, eller en högre semesterlön. I många kollektivavtal är det till exempel framförhandlat fler semesterdagar, samt ett utökat antal semesterdagar beroende på åldern på arbetstagaren. Individuellt kan också den anställda förhandla till sig extra semesterdagar, istället för en löneförhöjning eller övertidsersättning.
Enligt semesterlagen ska huvudsemestern på fyra sammanhängande veckor förläggas mellan den 1 juni-31 augusti.
Då syftet med semesterlagen är att den anställde ska få möjlighet till återhämtning är det tvingande åt båda håll att minst 20 dagar förläggs under semesteråret. Det betyder att ansvaret för att semester förläggs ligger både på arbetsgivaren och arbetstagaren. Dessa 20 dagar kan aldrig betalas ut i pengar, förutom när anställningen avslutas.
Resterande fem semesterdagar per år får den anställda välja om hen vill ta ut övrig tid på året, eller spara i upp till fem år. Det händer dock att arbetsgivaren och arbetstagaren vill göra på annat sätt, och därför kommer överens om detta. Det kan till exempel vara att de kommer överens om att lägga större delen av semestern på andra tider än just sommaren. Detta kan kräva en MBL-förhandling om det finns ett kollektivavtal.
Semesterlagen har tagits fram för att ge arbetstagaren rätt till vila, återhämtning, och ett skydd, men även för att underlätta för dig som arbetsgivare när det gäller verksamhetsplaneringen. Du som arbetsgivare har därför rätt att pussla ihop dina anställdas semestrar så att det passar på bästa sätt i den verksamhet som bedrivs. Du måste dock meddela din anställda i god tid om du valt att förlägga medarbetarens semester på annan tid, eller inte beviljar den önskade semestern.
Förr i tiden var det vanligt att verksamheter helt stängde ner under juli. Detta kallades för industrisemester och förekommer även idag, men inte i lika stor omfattning.
Skulle det vara så att verksamheten stänger ner över sommaren, så är det ditt ansvar som arbetsgivare att bestämma vad som erbjuds en nyanställd som ännu inte tjänat in några semesterdagar. Vanligt är att det då erbjuds nyanställda att ta ut betalda semesterdagar i förskott. Det blir då ett slags lån som oftast skrivs av efter fem år som anställd i företaget.
Du som arbetsgivare kan också välja att hitta andra arbetsuppgifter till den anställde, eller att du ger medarbetaren permission. Permission är detsamma som betald ledighet.
Ett semesterår löper vanligtvis mellan den 1 april och den 31 mars, men kan också vara kalenderår, dvs 1 januari till 31 december. Intjänandeåret kan antingen vara föregående år. Då tjänar arbetstagaren in semesterdagarna år 1, och efter semesterårsskiftet år 2 kan den anställde nyttja dagarna.
Skulle den anställde sluta under intjänandeåret betalas det intjänade beloppet ut vid slutlönen.
Ett annat alternativ är sammanfallande år vilket betyder att dom anställda både tjänar in och kan nyttja semesterdagarna år 1. Medarbetaren får då semesterdagarna i förskott och tjänar sedan ihop dem under året. Eventuella justeringar görs då vid semesterårsavslutet. Om en anställd slutar under året utan att ha tjänat ihop sina nyttjade semesterdagar kan det uppstå en skuld till arbetsgivaren vid slutlönen, annars betalas det intjänade beloppet ut.
Arbetar din medarbetare hela året så har hen rätt till minst 25 betalda semesterdagar. Detta gäller även om de är anställda på deltid. Om den anställde arbetar fler eller färre dagar än 5 dagar/vecka ska semesterkvot användas. Det betyder att 25 semesterdagar alltid ska vara lika med 5 veckors ledighet. Som nyanställd har medarbetaren också rätt till 25 semesterdagar, men som ny på företaget så är den obetald, om inte förskottssemester tillämpas. Den anställda har även rätt till ett semestertillägg. Detta är en procentandel av lönen som du som arbetsgivare betalar ut vid semesteruttaget, utöver den ordinarie lönen. I bokföringen bokas det upp som en semesterskuld löpande.
Har personen en tidsbegränsad anställning eller säger upp sig innan hen har hunnit ta ut de insamlade semesterdagarna, får den anställda ersättningen utbetald i samband med den sista månadslönen. Ett annat alternativ är att den betalas ut senast månaden efter sista månadslönen, tillsammans med de intjänade semesterdagarna. Det lagstadgade semestertillägget är utan kollektivavtal 0,43% av månadslönen, och i många kollektivavtal är den förhandlad till 0,8% eller mer.
Om en anställd har timlön, ändrar sysselsättningsgrad under året, eller har rörliga lönedelar, är semesterlönen 12% av den intjänande lönen under året. Detta kan antingen fördelas ut som semesterdaglön på antalet betalda semesterdagar, eller vid kortare anställningar betalas ut löpande.
Även under vissa frånvarotyper tex sjukdom och föräldraledighet tjänas semester in. Vill du veta mer om semester och lagstadgade semesterdagar, kontakta oss gärna så berättar vi mer.