Majena

Vad är skillnaden mellan en revisor och en redovisningskonsult?

Vad är skillnaden mellan en revisor och en redovisningskonsult?

Även om det smickrande att bli kallad revisor så är det faktiskt ett helt annat yrke…

Så vad gör egentligen en revisor och en redovisningskonsult och vad är skillnaden mellan dem? 

Här reder vi ut begreppen!

notebook-2386034_1920

Här på Majena är vi redovisningskonsulter och vad innebär då det?

Jo- vi hjälper företag att hålla koll på sin ekonomi genom att sköta bokföringen och andra löpande ekonomiska uppgifter.
Vi ser till att företagets siffror stämmer och att alla ekonomiska transaktioner dokumenteras korrekt.
Exempel på uppgifter som vi kan ha är:

– **Bokföring** – registrera inkomster och utgifter.
– **Momsredovisning** – beräkna och rapportera moms till Skatteverket.
– **Bokslut och årsredovisning** – sammanställa företagets ekonomi i slutet av året.

Ofta har vi även att hand om – **Lönehantering** – dvs sköta löner och skatter för anställda.
(Men förväxla inte det med en lönekonsult eller HR-konsult som är helt egna roller och tar hand om mer komplexa löne och personalfrågor.)

Kort sagt, en redovisningskonsult ser till att företagets dagliga ekonomi fungerar smidigt och följer gällande regler.
Så vad gör då en revisor?

En revisor granskar ett företags ekonomi för att säkerställa att allt har gått rätt till.
De kontrollerar att företagets bokföring och årsredovisning är korrekta och följer lagen.
Revisorn är alltså mer som en ”kontrollant” som kommer in och granskar arbetet som redovisningskonsulten (eller företaget självt) har gjort.

Deras uppgifter inkluderar:

– **Granskning av årsredovisning** – se till att siffrorna stämmer och följer lagar och standarder.
– **Kontroll av bokföring** – undersöka om företagets bokföring är korrekt utförd.
– **Uttala sig om företagets ekonomiska hälsa** – revisorn lämnar en rapport där de berättar om företagets ekonomi är i gott skick och om något behöver åtgärdas.

job-5382501_1280

Så sammanfattningsvis:

– En redovisningskonsult hjälper företag att sköta den dagliga bokföringen och andra ekonomiska uppgifter.
De jobbar direkt för företaget och ser till att siffrorna är i ordning.

– En revisor granskar företagets bokföring och ekonomi för att säkerställa att allt har gått rätt till.
Revisorn är oberoende och fungerar som en extern granskare.

Båda rollerna är viktiga för att ett företag ska fungera och följa lagen.
Redovisningskonsulten hjälper till att hålla koll på ekonomin dagligen, medan revisorn ser till att allt stämmer när året är slut!

Hoppas detta klargör skillnaderna! Har du frågor eller funderingar om företagsekonomi, tveka inte att höra av dig!

Vad är skillnaden mellan en revisor och en redovisningskonsult? Läs mer »

Pension & utdelning

Pension & utdelning

Det är mycket att tänka på när du driver ditt företag själv. Nu när vi närmar oss slutet på året är det till exempel viktigt att du som företagare tänker på, och ser över din pension. Som egenföretagare är det du själv som ansvarar för att tjäna in pensionsunderlaget. Du behöver även ta hänsyn till underlag för sjukpenning, föräldrapenning och utdelning (om du driver AB).

För att få samma pension som om du vore anställd behöver du ta ut lön om du driver aktiebolag, eller ha ett överskott om du bedriver Enskild Näringsverksamhet, samt betala in alla avgifter och skatter. Du behöver även ha ett eget pensionssparande för att kompensera för den tjänstepension som de flesta som har en anställning får.

Pensionsavsättning, Aktiebolag

Foto_BenjaminElliott_Unsplash

Som företagare finns det två avgifter för pension som du behöver betala; ålderspensionsavgift (AB), alternativt egenavgift (EF), och allmän pensionsavgift. Ålderspensionsavgiften är en del av de arbetsgivaravgifter som du betalar när du tar ut lön.

Den allmänna pensionsavgiften får du tillgodoräkna dig, i och med att du betalar skatt på din lön eller ditt överskott. Dessa två avgifter ger dig en allmän pension.

När du driver ett aktiebolag betalar du en ålderspensionsavgift på 10,21% som en del av den arbetsgivaravgift på 31,42% som du betalar till Skatteverket när du tar ut lön.

Precis som andra löntagare får du då även tillgodoräkna dig den allmänna pensionsavgiften som är 7% av den lön som du betalar skatt för.

För att börja tjäna in till allmän pension behöver du ha en årsinkomst på minst 20.430 kr. Har du en årslön på 572 604 kr (dvs en månadslön på 47.717 kr) får du maximal inbetalning till den allmänna pensionen.

9 av 10 anställda har även en tjänstepension som betalas in av arbetsgivaren varje månad, antingen till Collectum via ett kollektivavtal eller till en privat tjänstepension.

Som företagare behöver du själv sätta undan till din tjänstepension genom ett pensionssparande. För de flesta anställda handlar det om 4,5-6% av lönen som betalas in till tjänstepension. Tar du ut en lön över 10 prisbasbelopp (för närvarande 44.375 kr/månad) behöver du även spara 30% av det som överstiger detta belopp, för att det ska motsvara en vanlig anställds tjänstepension.

Om du driver ett Aktiebolag och inte har en tjänstepension så har du rätt att göra avdrag för privat pensionssparande i din inkomstdeklaration till Skatteverket. Detta med upp till 35% av lönen. Avdraget får dock uppgå till max 10 prisbasbelopp (för närvarande 483.000 kr)

Företaget betalar då arbetsgivaravgift på hela lönen, men du slipper inkomstskatt på den del som motsvarar avdraget.

Från och med det år som du som företagare fyller 66 år (Från 2023 höjs detta till 67 år) minskas arbetsgivaravgiften, och du betalar endast ålderspensionsavgiften på 10,21%. Från och med detta år får du dessutom ett större jobbskatteavdrag.

Pensionsavsättning, Enskild Näringsverksamhet

pexels-michael-burrows-7129713

Om ditt företag inte är ett Aktiebolag, utan en Enskild Näringsverksamhet, är ditt överskott pensionsgrundande på samma sätt som en vanlig lön. Det här är något som även gäller delägare i handelsbolag och kommanditbolag.

När du har en enskild näringsverksamhet betalar du in en ålderspensionsavgift på 10,21% av överskottet i verksamheten. Överskottet i verksamheten betraktas på samma sätt som lön för någon som är anställd.  Ålderspensionsavgiften är en del av egenavgifterna som egenföretagaren betalar på överskottet. Sammanlagt är egenavgifterna för en enskild näringsidkare 28,97%.  Du får även tillgodoräkna dig den allmänna pensionsavgiften som består av 7% av din skattade inkomst.

Som enskild näringsidkare får du göra avdrag för privat pensionssparande i företagets deklaration. Detta gör dock överskottet mindre, vilket ju är grunden för den allmänna pensionen, föräldrapenning och sjukpenning. Därför rekommenderas du att inte göra dessa avdrag i företagets deklaration så länge som du inte har ett överskott på ett högre belopp än gränsen för statlig inkomstskatt (för närvarande 554.900 kr/år) före skatt. Det är med ett lägre överskott bättre att spara till pensionen privat, med skattade pengar.

Skillnader mellan lön och utdelning

Vad är då fördelarna med att ta lön istället för utdelning i första hand?

När du tar ut lön får du en pensionsgrundande inkomst (PGI), rätt till sjukpenning (SGI) och föräldrapenning (baseras på SGI). För att få maximalt PGI behöver du ta ut en lön på för närvarande 572.970 kr om året. När det gäller SGI går gränsen för närvarande vid 483.000 kr per år. När du tar utdelning istället för lön i ditt företag är beskattningen 20% istället för 32-57%, men då tappar du som sagt fördelarna med PGI och SGI.

Du som driver ett AB ensam och har ett fritt eget kapital på minst detsamma kan ta ut utdelning enligt förenklingsregeln. För 2022 är schablonbeloppet 187.550 kr och för 2023 är det 195.250 kr.

Du som är ensam anställd i ditt eget bolag och under 2022 tjänar minst 447.300 kr kan under 2023 ta ut utdelning enligt reglerna för lönebaserat utdelningsutrymme. Har du anställda krävs att du tar ut minst 426.000kr + 5% av företagets totala lönesumma, eller max 681.600kr. Utdelningsutrymmet blir då halva lönesumman. Även detta kräver att det finns fritt eget kapital att dela ut.

Är ni flera delägare fördelas utdelningsutrymmet enligt den procent av företaget du äger, men du måste äga minst 4% för att få ta del av utdelningen. I de fall som du väljer att inte ta utdelning sparas utdelningsutrymmet till nästa år.

För att öka den lönebaserade utdelningen kan du exempelvis välja att byta en bilförmån mot en höjd kontant lön. Detta kallas omvänd löneväxling och kan göras för alla skattepliktiga förmåner.

Fler funderingar kring pension och utdelning?

Har du funderingar kring pensionsavsättningar, utdelning och vilken lön du borde ta ut för att få bäst effekt för just dig?

Då är du varmt välkommen att höra av dig så bokar vi ett möte där vi går igenom dina förutsättningar!

Välkommen att kontakta oss, och boka en tid på www.majena.se eller hej@majena.se.

Pension & utdelning Läs mer »

Ombildning

Ombilda Enskild firma till Aktiebolag

Har du haft Enskild firma ett tag och funderar på att ombilda till Aktiebolag? Det är inte ovanligt att företagare väljer att ombilda sina företag från Enskild firma till Aktiebolag, men det finns en del som du behöver tänka på när du gör detta. Därför får du i detta blogginlägg lite tips och råd när det gäller övergången mellan Enskild firma och Aktiebolag.

Det finns några tillfällen när det kan vara extra bra att gå över till att driva ett Aktiebolag istället för en Enskild Firma. Ett tillfälle är när företagets resultat närmar sig brytpunkten för statlig skatt. Det är då fördelaktigt med ett aktiebolag ur ett skattemässigt perspektiv. I en enskild firma betalar du löneskatt och egenavgifter på företagets hela resultat oavsett om du betalt ut någon lön eller inte och kan därmed inte själv påverka vilken lön du tar ut från företaget. I ett aktiebolag kan du själv bestämma hur mycket och när du tar ut lön och utdelningar. På det viset kan du också få en jämnare inkomst över året.

Även när företaget expanderar och ska anställa medarbetare är det läge att göra en ombildning. I ett aktiebolag är du inte personligt ansvarig för företagets tillgångar och skulder, vilket du är i en enskild firma. Det finns också fler möjligheter att ge anställda förmåner om du har ett aktiebolag.

Termen ombildning är egentligen missvisande, då du först behöver starta ett aktiebolag. Sedan gör du en överlåtelse av innehållet (inkråmet) i den enskilda firman. Detta kan exempelvis vara ett lager eller inventarier. Först därefter avvecklar du den enskilda firman.

pexels-michael-burrows-7129713

När du bestämt dig för att ombilda din enskilda firma till ett aktiebolag börjar du med att registrera aktiebolaget hos Bolagsverket. Detta gör du enklast via verksamt.se. Din enskilda firma behåller du tills aktiebolaget är registrerat.

När du startar ett aktiebolag behöver du ett kapital på minst 25.000 kr som du lägger in som en insats i företaget. Insatsen blir till aktier som tillfaller dig som aktiebolagets ägare. När du betalar in aktiekapitalet får du ett intyg från banken som ska skickas in till Bolagsverket.

Du behöver även ha en styrelse till bolaget. Ni måste vara minst två personer i styrelsen för ett aktiebolag, men det räcker med en styrelseledamot och en styrelsesuppleant för att starta upp verksamheten. Vid uppstart av större företag med mer än 25 anställda finns det även ett krav på att ha arbetstagarrepresentanter med i styrelsen.

crop-payroll-clerk-counting-money-while-sitting-at-table.jpg

Även skulder kan tas över av aktiebolaget. För att detta ska kunna genomföras måste tillgångarna i den enskilda firman var större än skulderna och det behövs en värdering av företaget. För att värdera företaget kan du tex ta hjälp av en redovisningskonsult eller en revisor.

Värderingen kan till exempel baseras på ett marknadsvärde. Det kan, om företaget har stora tillgångar, behövas ett värderingsintyg. Aktiebolaget betalar sedan marknadsvärdet, men gör avdrag för eventuella skulder som finns i den enskilda firman. Överskottet mellan det bokförda värdet och försäljningspriset vinstbeskattats i den enskilda firman.

Ett annat alternativ är att betala för tillgångarnas bokförda värde. Fördelen med att göra på detta sätt, är att du då slipper en eventuell vinstskatt i den enskilda firman. Nackdelen är att tillgångarna i aktiebolaget blir mindre.

När du köper upp en enskild firma i ett aktiebolag behöver styrelsen besluta om detta. Beslutet ska styrkas med ett skriftligt dokument där övertagandet framgår. Du upprättar sedan ett överlåtelseavtal där det ska framgå vad aktiebolaget har köpt, och vad kostnaden för köpet har varit. Avtalet signeras av dig, och ska sedan bokföras, både i den enskilda firman och i aktiebolaget.

När verksamheten i den enskilda firman har blivit uppköpt av ett aktiebolag ska den enskilda firman avregistreras. För att göra detta behöver du avsluta din f-skatt, ett eventuellt kassaregister, och momsen. Är du registrerad som arbetsgivare i den enskilda firman ska även detta avregistreras. Hela avregistreringen går att göra via Verksamt.se. Bokföringen ska enligt regelverket sparas i 7 år efter en avregistrering.

I en enskild firma kan du ha en periodiseringsfond, eller en expansionsfond. Dessa kan aktiebolaget ta över för att du ska slippa beskattning i den enskilda firman. Då gör du en egen insättning i företaget som motsvarar 78% av det värde som finns i fonden. Detta belopp motsvarar värdet som skulle finnas kvar efter beskattning. Överföringen redovisar du sedan i deklarationen året efter.

En ombildning kan påverka skatten i den enskilda firman. Om tillgångar och skulder som aktiebolaget ska ta över är lägre än marknadsvärdet kommer den enskilda firman att bli beskattad på samma sätt som vid ett eget uttag. Det innebär att skatten kommer att utgå från marknadsvärdet. Detta går att undvika om hela verksamheten överlåts till aktiebolaget, om alla aktier är kvalificerade, om det inte finns ett underskott från tidigare år i aktiebolaget, och om aktiebolaget kommer att betala skatt för inkomst av näringsverksamhet i Sverige.

Om tillgångarna är mindre än skulderna när den enskilda firman övertas av aktiebolaget bildas något som heter förbjudet lån. För att undvika att betala skatt på ett förbjudet lån, behöver mellanskillnaden mellan skulder och tillgångar betalas in i aktiebolaget i samband med ombildningen.

När du avslutar en enskild firma kommer den preliminära skatten inte längre att stämma. Det kan därför vara bra att lämna in en ny preliminär inkomstdeklaration till Skatteverket. Den ska innehålla aktuella uppgifter för ombildningen till aktiebolaget. Annars finns en risk att du får en skatteskuld.

Ombildning Läs mer »

Semesterlagen

Har du koll på Semesterlagen?

Vad behöver du som arbetsgivare ha koll på när det gäller semesterlagen? I Sverige har vi lagstadgad semester, vilket innebär att alla anställda har rätt till fyra veckors sammanhängande semester under sommarmånaderna (1 juni-31 augusti). Hur många semesterdagar en anställd har per år skiljer sig åt beroende på om medarbetaren omfattas av ett kollektivavtal på arbetsplatsen eller inte, samt vad som förhandlats fram vid anställningstillfället. Minimum är att den anställde har rätt till 25 semesterdagar per år.

Semesterlagen i Sverige infördes 1938, och från början var det två veckors betald semester som var lagstadgat, men detta har med åren utökats till dessa 25 dagar.

Semestern går inte att förhandla bort. Däremot går det att förhandla fram fler dagar, eller en högre semesterlön. I många kollektivavtal är det till exempel framförhandlat fler semesterdagar, samt ett utökat antal semesterdagar beroende på åldern på arbetstagaren. Individuellt kan också den anställda förhandla till sig extra semesterdagar, istället för en löneförhöjning eller övertidsersättning.

Enligt semesterlagen ska huvudsemestern på fyra sammanhängande veckor förläggas mellan den 1 juni-31 augusti.

Då syftet med semesterlagen är att den anställde ska få möjlighet till återhämtning är det tvingande åt båda håll att minst 20 dagar förläggs under semesteråret. Det betyder att ansvaret för att semester förläggs ligger både på arbetsgivaren och arbetstagaren. Dessa 20 dagar kan aldrig betalas ut i pengar, förutom när anställningen avslutas.

Resterande fem semesterdagar per år får den anställda välja om hen vill ta ut övrig tid på året, eller spara i upp till fem år. Det händer dock att arbetsgivaren och arbetstagaren vill göra på annat sätt, och därför kommer överens om detta. Det kan till exempel vara att de kommer överens om att lägga större delen av semestern på andra tider än just sommaren. Detta kan kräva en MBL-förhandling om det finns ett kollektivavtal.

Foto_Juliane Liebermann_Unsplash_Beskuren

Semesterlagen har tagits fram för att ge arbetstagaren rätt till vila, återhämtning, och ett skydd, men även för att underlätta för dig som arbetsgivare när det gäller verksamhetsplaneringen. Du som arbetsgivare har därför rätt att pussla ihop dina anställdas semestrar så att det passar på bästa sätt i den verksamhet som bedrivs. Du måste dock meddela din anställda i god tid om du valt att förlägga medarbetarens semester på annan tid, eller inte beviljar den önskade semestern.

Förr i tiden var det vanligt att verksamheter helt stängde ner under juli. Detta kallades för industrisemester och förekommer även idag, men inte i lika stor omfattning.

Skulle det vara så att verksamheten stänger ner över sommaren, så är det ditt ansvar som arbetsgivare att bestämma vad som erbjuds en nyanställd som ännu inte tjänat in några semesterdagar. Vanligt är att det då erbjuds nyanställda att ta ut betalda semesterdagar i förskott. Det blir då ett slags lån som oftast skrivs av efter fem år som anställd i företaget.

Du som arbetsgivare kan också välja att hitta andra arbetsuppgifter till den anställde, eller att du ger medarbetaren permission. Permission är detsamma som betald ledighet.

Foto_SMigaj_Unsplash_Beskuren

Ett semesterår löper vanligtvis mellan den 1 april och den 31 mars, men kan också vara kalenderår, dvs 1 januari till 31 december. Intjänandeåret kan antingen vara föregående år. Då tjänar arbetstagaren in semesterdagarna år 1, och efter semesterårsskiftet år 2 kan den anställde nyttja dagarna.

Skulle den anställde sluta under intjänandeåret betalas det intjänade beloppet ut vid slutlönen.

Ett annat alternativ är sammanfallande år vilket betyder att dom anställda både tjänar in och kan nyttja semesterdagarna år 1. Medarbetaren får då semesterdagarna i förskott och tjänar sedan ihop dem under året. Eventuella justeringar görs då vid semesterårsavslutet. Om en anställd slutar under året utan att ha tjänat ihop sina nyttjade semesterdagar kan det uppstå en skuld till arbetsgivaren vid slutlönen, annars betalas det intjänade beloppet ut.

Arbetar din medarbetare hela året så har hen rätt till minst 25 betalda semesterdagar. Detta gäller även om de är anställda på deltid. Om den anställde arbetar fler eller färre dagar än 5 dagar/vecka ska semesterkvot användas. Det betyder att 25 semesterdagar alltid ska vara lika med 5 veckors ledighet. Som nyanställd har medarbetaren också rätt till 25 semesterdagar, men som ny på företaget så är den obetald, om inte förskottssemester tillämpas. Den anställda har även rätt till ett semestertillägg. Detta är en procentandel av lönen som du som arbetsgivare betalar ut vid semesteruttaget, utöver den ordinarie lönen. I bokföringen bokas det upp som en semesterskuld löpande.

Har personen en tidsbegränsad anställning eller säger upp sig innan hen har hunnit ta ut de insamlade semesterdagarna, får den anställda ersättningen utbetald i samband med den sista månadslönen. Ett annat alternativ är att den betalas ut senast månaden efter sista månadslönen, tillsammans med de intjänade semesterdagarna. Det lagstadgade semestertillägget är utan kollektivavtal 0,43% av månadslönen, och i många kollektivavtal är den förhandlad till 0,8% eller mer.

Om en anställd har timlön, ändrar sysselsättningsgrad under året, eller har rörliga lönedelar, är semesterlönen 12% av den intjänande lönen under året. Detta kan antingen fördelas ut som semesterdaglön på antalet betalda semesterdagar, eller vid kortare anställningar betalas ut löpande.

Även under vissa frånvarotyper tex sjukdom och föräldraledighet tjänas semester in. Vill du veta mer om semester och lagstadgade semesterdagar, kontakta oss gärna så berättar vi mer.

Semesterlagen Läs mer »

Vem är Malin?

Vem är Malin Lundqvist?

Jag som driver Majena AB heter Malin Lundqvist och bor i Älvsjö. Jag lever med en särbo och två döttrar. Förutom Majena är jag även delägare i målerifirman AJs Måleri. Livet har inte alltid blivit som jag trott, och även om resan är långt ifrån slut kan jag ibland fascineras av hur den sett ut så här långt. 

I det här blogginlägget kommer jag presentera mig själv lite mer, både privat och vem jag är på jobbet. Jag låter er därmed följa med på den resa i livet som lett mig dit jag är idag.

Malin Lundqvist

Jag började naturvetenskaplig linje första året i gymnasiet. Där fick jag strålande betyg, men kände mig oerhört skoltrött. Jag bestämde mig därför för att ta ett sabbatsår inför andra året, och tog en tjänst på McDonalds.

Att vara 17 år och få möjligheten att utbilda mig, samtidigt som jag jobbade som arbetsledare är rätt häftigt när jag ser tillbaka på det nu. I min roll som arbetsledare på McDonalds hade jag ansvar för personal, schemaläggning, inventering, varubeställning och kassorna.

När jag sedan bestämde mig för att det var dags att gå tillbaka till skolan bytte jag bana och började om. I en ny gymnasieklass på hotell- och restaurangprogrammet.

Tack vare det första året på natur, och en fantastisk studie- och yrkesvägledare hade jag ett schema som tillät mig att jobba heltid alla tre gymnasieåren.

Jag arbetade i hotellbranschen som receptionsansvarig fram till att ödet knackade på, och jag återigen bytte bana. In i bankvärlden denna gång.

På SEB blev jag kvar i 12 år. Där jobbade jag med allt från kundtjänst och privatrådgivning, till företagsrådgivning och bolån. När jag först sökte mig till kundtjänst letade de aktivt efter folk från servicebranschen. McDonalds var då en av mina största meriter.

Under åren på SEB hade jag förmånen att få utbilda mig. Både med rent interna bankutbildningar, men även med utbildningar inom skatt, företagsekonomi och nationalekonomi.

Under den här tiden föddes mina två döttrar, Nathalie, 2003, och Jennie, 2008. Eftersom familjen växte flyttade vi från en lägenhet i Årsta, till ett hus på landet i den lilla byn Mölnbo.

När jag sedan återigen tyckte att det var dags att byta yrkesbana bar det av till min dåvarande sambos nystartade redovisningsbyrå. Där fick jag titeln Redovisningsassistent, och möjlighet att lära mig grunderna i bokföring.

Två år senare hade kärleken dessvärre falnat. När jag stod där i ett vägskäl i livet  kom ett erbjudande från AJs Måleri att ta hand om deras ekonomi. Jag tog chansen, tackade ja och startade eget. Namnet Majena är en lek med mitt och mina döttrars namn: MA(lin)JE(nnie)NA(thalie)

Malin Lundqvist redovisning
Malin Lundqvist maj 2022

När jag nu blev egenföretagare, passade jag på att kombinera detta med en distansutbildning till Redovisningsekonom på yrkeshögskolan Iterum.

Redovisningsbyrån byggdes upp med fler uppdrag, samtidigt som jag fick mer ansvar på AJs måleri. När det var dags att planera för ett generationsskifte blev jag tillfrågad om delägarskap. Ett enormt stort och glädjande förtroende kände jag, och tackade därför ja.

När utbildningen till redovisningsekonom var klar passade jag på att plugga vidare till lönespecialist.

2018 anställde jag min första medarbetare. Den medarbetaren var Madde, och fyra år senare är hon fortfarande kvar hos mig här på Majena.

2020 blev ett intensivt år. Jag hittade en annons på sociala medier där en tillfällig byråledare söktes till Visions and Numbers i Söderköping. Det kändes som en rolig utmaning och låg helt rätt i tiden för mig tyckte jag då. Jag åkte ner till Söderköping och träffade det härliga gänget där. Kort efter besöket  hörde ägaren av sig och berättade att hon bestämt sig för att sälja företaget istället. Som den impulsiva optimist jag är ställde jag raskt om kursen och köpte Visions and Numbers verksamhet i Söderköping. Även medarbetaren Ida blev i samband med detta en del av Majena.

Genomförandet av affären och arbetet med att sammanfoga de två verksamheterna blev intensivt. Samhället var mitt i en brinnande pandemi, vilket innebar att jag inte kunde träffa de nya kunderna, eller delta i de fysiska nätverk som fanns i Söderköping. Det blev  en rejäl utmaning, och jag är stolt över den insats som har gjorts av oss alla under dessa två år. Jag är också oerhört glad och tacksam för det mottagande jag fått av näringslivet i Söderköping. Det förtroende som både befintliga och nya kunder visat oss är fantastiskt.

En del av resan blev att hitta en passande lokal till Majena i Söderköping. Vi hittade till slut en lokal som kändes klockren för oss. För att kunna lämna plats för vår efterträdare i den gamla lokalen hann vi med ett mellanspel på Cooperate Coffice där vi hyrde in oss tillfälligt innan vi landade i lokalen på Karl Knutssonsgatan i december 2021. I samband med flytt till  den nya lokalen blev också Karin en del av vårt team. 

På det privata planet friade min särbo, och i sommar går bröllopet av stapeln efter två års väntan. 

Arbetsmässigt delar jag i dagsläget min tid mellan AJs och Majenas kontor i Stockholm, och kontoret i Söderköping. Livet känns bra, och jag ser framemot framtida utmaningar tillsammans med mina medarbetare i Stockholm och Söderköping.

Vem är Malin? Läs mer »

Starta-eget-tankar?

Starta-eget-tankar?

Det är spännande att driva eget företag, men det finns också en del som du måste hålla koll på som nyföretagare. Vi hjälper dig att reda ut begreppen.

Företagsform:

Det första du behöver ta ställning till när du startar ditt eget företag är vad för företagsform du vill starta. De två vanligaste företagsformerna idag är Enskild firma och Aktiebolag.

I en enskild firma är inte företaget en juridisk person utan du och företaget har samma personnummer/organisationsnummer. Det innebär att du själv är personligt ansvarig för kostnaderna i din enskilda firma om den skulle gå i konkurs.

I ett Aktiebolag är företaget en egen juridisk person och du behöver ha ett Aktiekapital vid starten. Aktiekapitalet är minst 25.000 kr, och detta kapital behöver alltid finnas i företagets tillgångar, antingen på ett bankkonto eller som en tillgång-tex en bil eller en maskin eller något annat som har ett värde.

crop-payroll-clerk-counting-money-while-sitting-at-table.jpg

Vad tar jag betalt?

För att gå runt i ditt företag och göra en vinst behöver du ta ut en timdebitering (eller ett pris för den vara du säljer) som täcker beräknade kostnader i företaget, din önskade lön, arbetsgivaravgifter och sociala avgifter, försäkringar, semester och pensionssparande.

Tänk på att om du har ett AB väljer du själv om och när du tar ut lön. I en enskild firma är det hela resultatet som är underlag för egenavgifter och lönebeskattning oavsett om du tagit ut någon ”lön” eller inte. Mer om det längre ner.

Tänk på att inte sälja dina tjänster för billigt. All arbetstid är inte faktureringsbar tid, så timarvodet behöver sättas med antalet debiterbara timmar i beräkning. Du behöver även ta höjd för vinst så att företaget kan växa sig välmående. En normal arbetstid på ett år är 1.800 timmar, och av dessa kanske endast 60% är fakturerbar tid.

Vad behöver du tänka på när det gäller din bokföring?

Bokföringen är en sammanställning av alla händelser i företagets ekonomi. Det finns ett lagkrav på att det alltid ska finnas bokföring och ett årsbokslut i företaget. Bokföringen kan göras antingen i ett bokföringsprogram eller med papper och penna, men absolut inte i Excel då det finns en regel som säger att alla ändringar i bokföringen måste kunna spåras.

Du är skyldig att spara din bokföring i 7 år, och du kan som litet företag välja mellan Bokslutsmetoden/Kontantmetoden eller fakturametoden.

Bokslutsmetoden, eller kontantmetoden kan användas om ditt företag har en omsättning på max 3 miljoner kronor/år. Om du använder dig av denna metod sker bokföringen vid ett tillfälle, det vill säga när du betalar eller får betalt. Momsplikten och resultatpåverkan styrs av betaldatum. Eventuellt obetalda fakturor syns inte i den löpande redovisningen. Vid årsskiftet bokförs även de leverantörs- och kundfakturor som inte är betalda för ett rättvisande resultat.

Med fakturametoden sker bokföringen vid två tillfällen – när du skickar/mottar en faktura och när du får betalt/betalar en faktura.  Momsplikt och resultatpåverkan styrs av fakturadatum. Man ser på detta vis alltid företagets aktuella intäkter och utgifter oavsett betalstatus.

Dina intäkter redovisas antingen genom att du fakturerar dina kunder eller genom en dagskassa om du har tex en butik eller restaurang.

Dina utgifter och kostnader kan redovisas antingen med faktura från leverantören eller kvitton om du exempelvis betalar med ett företagskort.

Det finns ett varierat utbud av Bokföringsprogram som du kan använda dig av i ditt företagande. Vanliga webbaserade program där du själv kan göra din bokföring eller samarbeta med en redovisningskonsult är exempelvis Fortnox, Visma E-ekonomi, Bokio och Speedledger. I Fortnox och Visma kan du också på ett smidigt sätt använda dig av en fakturamall och därmed alltid ha bra kontroll över fakturorna.

Kontor_Dator_Skrivande_kvinna

Hur betalar du ut lön till dig själv som egenföretagare?

I ett Aktiebolag kan du ta ut lön löpande och det påverkar då ditt resultat direkt. På lönen betalar du en arbetsgivaravgift/social avgift som för närvarande är 31,42% av din lön före skatt. I samband med att du betalar in din arbetsgivaravgift betalar du även in din skatt på kring 30%.

I en enskild firma betalar du dels egenavgift på 28,97% på ditt resultat, efter detta får du fram din beräknade vinst som då är detsamma som din lön och beskattas med inkomstskatt tillsammans med eventuella andra inkomster du haft under året.

Övriga skatter och deklaration:


Moms/AGI:
Du betalar moms på den försäljning du gör. Du kan välja att betala moms månadsvis, kvartalsvis eller årsvis, men arbetsgivaravgiften/AGI samt löneskatten betalas i ett Aktiebolag månadsvis och i Enskild firma årsvis.

En periodisk sammanställning som visar momsfri försäljning inom EU lämnas in till Skatteverket senast den 25:e månaden efter försäljningen om du sålt varor eller tjänster inom EU

Årsbokslut och Preliminär F-skatt:
Varje år behöver du som driver eget företag göra ett bokslut som baseras på bokföringen. I ett Aktiebolag behöver även en Årsredovisning lämnas in till Bolagsverket. I en Enskild Firma räcker det med ett förenklat årsbokslut. I samband med detta görs även en inkomstdeklaration där årets resultat redovisas och inkomstskatten fastställs. För ett AB är inkomstskatten 20,6%. För enskild firma läggs det på din privata inkomstdeklaration och lönebeskattas efter den skattetabell som gäller där du bor.

Beräknat på tidigare års skatt tar även Skatteverket beslut om preliminär F-skatt som då betalas in varje månad och sedan återförs när slutskatten är bestämd. Detta för att du ska ha betalt in i förskott hela året. Därmed slipper du förhoppningsvis restskatt. Har du betalt för mycket får du tillbaka överskottet.

Räkenskapsår:
Räkenskapsår kan löpa lite olika beroende på om du har en enskild firma eller ett aktiebolag. I Aktiebolaget kan du välja om du vill ha brutet räkenskapsår, vilket innebär att räkenskapsåret kan börja en annan månad än januari, eller kalenderår. I den enskilda firman är det alltid kalenderåret som används.

I båda företagsformerna kan du välja att ha ett förkortat eller förlängt räkenskapsår det första året, dock aldrig längre än  18 månader.

Känns allt detta lite överväldigande?

Vi på Majena hjälper dig gärna med både rådgivning, helhetslösningar och allt däremellan. På så vis kan du ägna dig fullt ut åt din profession och känna dig lugn med att vi finns här som stöd och hjälp för bokföringen och redovisningen.

Välkommen att kontakta oss, och boka en tid på www.majena.se eller hej@majena.se.

Starta-eget-tankar? Läs mer »

Checklista inför bokslut

Checklista inför bokslut

Nu är vi i full gång att planera det nya året och skapa möjligheter för båda nya och gamla kunder. För dig som hade bokslutsdatum 31/12 börjar det nu bli hög tid att planera inför kommande bokslut.

Vi på Majena hjälper dig gärna med bokslutet, men för att vi ska kunna göra detta på ett framgångsrikt sätt behöver bokföringen vara färdig. I detta inlägg delar vi med oss av en checklista för att du ska bli redo för bokslutet.

Ida_Ann

Checklista inför bokslut:

  • Kolla så att allt är bokfört fram till den 31 december.
  • Finns det några fakturor i januari som egentligen tillhör föregående år? Ta kopior på dessa också och lämna in dem tillsammans med resterande bokföringsunderlag.
  • Är det något som du själv fakturerat som avser föregående år? Dessa ska också finnas med i bokslutet och lämnas in tillsammans med övrigt underlag.
  • Kanske finns det även räkningar som du fakturerat eller betalt i december, men som gäller kommande år. Dessa ska inte tas med i bokslutet, utan först i nästa årsbokslut.
  • Har du även en kontantkassa eller ett lager? Då behöver dessa inventeras i samband med bokslutsdagen, så att du har full koll på vad som finns där.
  • Har du införskaffat inventarier under året som är dyrare än ett halvt prisbasbelopp? Dessa behöver då ha underlag som ska bokföras som en tillgång i företaget, och avskrivningar behöver göras.
  • Beställ ett engagemangsbevis från banken vid bokslutsdatum.
  • Årsbeskedet för fondkonton, värdepapper, lån och dylikt behöver sparas.
Majena_runt_bord

När detta är färdigt hjälper vi dig gärna med ett årsbokslut. 

Som Redovisningsbyrå börjar vi alltid med att bocka av bokföringen och stämma av balanskonton. Detta gör vi för att se vad som ligger bakom siffrorna. Vi sammanställer sedan detta i bokslutet, där vi även beräknar avskrivningar, skatter, och liknande. Vi färdigställer årsredovisningen och lämnar in den till Bolagsverket om du har ett Aktiebolag. Sist görs bolagets inkomstdeklaration och ägarnas K10-bilagor.

Hur prioriterar vi när vi gör årsbokslut?

Vi börjar med att göra boksluten till föreningar, då de ofta har sina årsstämmor i perioden mars-maj. Sedan gör vi bokslut till Enskilda Firmor, eftersom dessa deklarationer ska vara inlämnade senast den 2/5. En redovisningsbyrå kan om det behövs ansöka om uppskov för enskild firma till och med 15/6 om det skulle behövas. De sista årsboksluten som görs är för Aktiebolagen, då dessa ska vara påskrivna senast den 30/6 och inlämnade senast den 31/7.

Vill du veta mer? 

Tveka inte att höra av dig om du undrar över något gällande bokslut och deklaration. Vi finns här för dig som företagare och svarar gärna på dina frågor.

Checklista inför bokslut Läs mer »